Fler romska brobyggare ska minska förtroendeklyftan

– Om strategin ska lyckas måste vi bli många fler, säger Nina Satu Lundberg, brobyggare i Stockholm.

Den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom.

Det målet satte regeringen 2012 och startade ett treårigt pilotprojekt med fem kommuner. De ska arbeta fram nationella modeller inom områden som skola, arbete och hälsa för att minska den stora förtroendeklyftan som finns mellan romer och majoritetssamhället. Konceptet med brobyggare är en del av det.

– Romer litar inte på myndig­heter och förstår inte var de ska vända sig för att få hjälp. Jag försöker vägleda dem och kulturtolka när missförstånd uppstår. Tjänstemän talar ett akademiskt språk och ofta har de en misstro mot romer, säger Nina Satu Lundberg, brobyggare på Stockholms stads arbetsmarknadsförvaltning.

Hon föreläser om romsk kultur för tjänstemän och chefer inom offentlig verksamhet. Hon följer också med romer till olika myndigheter som polisen, skatteverket och socialtjänsten för att prata med handläggare i aktuella ärenden. Hennes primära arbetsuppgift är dock att vara på Jobbtorget i Farsta och hjälpa romer att få arbete.

– Det senaste året har jag fått ut ungefär 20 romer i sysselsättning. Mycket löser sig för dem när de går från bidragsberoende till arbete. Då går barnen i större utsträckning till skolan och romerna blir mer öppensinnade gentemot samhället, säger Nina Satu Lundberg.

Enligt Arbetsförmedlingen har omkring 170 romer fått arbete och 400 skrivit in sig som jobbsökande sedan projektet med brobyggare startade. I dag finns det totalt 33 brobyggare i landet och majoriteten arbetar i de fem pilotkommunerna. Men ytterligare fem kommuner har valt att anställa minst en brobyggare var. En av dem är Västerås kommun, som i flera år arbetat med att få ”romska västeråsare” att känna sig välkomna i samhället.

Nyligen anställdes två brobyggare som jobbar med fokus på skola och arbete.

– Jag hoppas att alla romska barn i kommunen ska gå klart grundskolan, helst gymnasiet. Det är så du bryter ett utanförskap som har pågått över generationer. Jag vill se romer som jurister, läkare, förskole­lärare, professor och sjuksköterskor, säger Ami Netzler, mångfaldsstrateg på statsledningskontoret i Västerås.

Antiziganism och diskriminering mot romer som grupp finns inom alla offentliga verksamheter, konstaterade länsstyrelsen i Stockholm i sin senaste årsrapport om romsk inkludering som släpptes i april. Där uppmanar myndigheten rege­ringen att fortsätta tillsätta medel för att utöka brobyggarverksamheten i landet. Men Gregor Kwiek, som tidigare har arbetat med rege­ringsuppdraget på länsstyrelsen i Stockholm, är delvis kritisk till det växande konceptet.

– Kommuner och politiker tror att man löser samtliga problem mellan romer och myndigheter med hjälp av brobyggare, men det är fel. Man behöver anställa andra långvariga funktioner också, som har en tydligare roll med mer mandat, säger han.

Han undersöker nu hur Haninge kommun ska arbeta med romska frågor och uppmanar alla andra kommuner där romer bor att undersöka vilket behov som finns – innan man fattar ett beslut om att anställa en brobyggare.

– Det viktigaste är att utbilda tjänstemän och chefer så att de har en kunskapsgrund om romers kultur, historia och sociala situation, säger Gregor Kwiek.

Fakta: Projektet ska utvärderas i början av 2016

En brobyggare är en person med romsk språk- och kulturkompetens som fungerar som en länk mellan romer och offentlig verksamhet. Södertörns högskola utbildar brobryggare genom en specialframtagen tvåårig utbildning på halvtid.

Det finns 23 brobyggare i de fem pilotkommunerna Göteborg, Helsingborg, Linköping, Luleå och Malmö. Ytterligare nio finns i Stockholm, Umeå, Uppsala, Eskilstuna och Västerås. Upplands Väsby är på gång med en.

Pilotprojektet är inne på sista året och brobyggarverksamheten ska utvärderas av Statskontoret under början av 2016.

Källa: Stockholms länsstyrelse

Hannah Engberg/Dagens Nyheter

Läs artikeln i DN