Att vara en sådan som ingriper
Publicerades: augusti 27, 2015
Här kommer tips på övningar som passar till att uppmärksamma Raoul Wallenbergs dag. (Tack till Forum för levande historia):
Det kan vara bekvämt och kännas riskfritt att vara kvar i åskådarrollen. Trots det har människor, oavsett konsekvenser, valt att lämna åskådarrollen för att ingripa och de har därmed påverkat historiens utveckling och individers liv.
Den första övningen syftar till att ge eleverna möjlighet att reflektera kring varför en del människor väljer att ingripa.
Den andra övningens syfte är att öka förståelsen hos eleverna för att en person som ingriper inte alltid behöver vara en hjälte i stora historiska sammanhang. Eleverna får också tillfälle att reflektera kring värden som medmänsklighet och solidaritet.
Den tredje övningen handlar om Agerapriset, ett pris som tilldelas en person som vågar ingripa och agera för sina medmänniskor.
Titta på vittnesmålen:
I klippet ovan berättar Hania om hur hon lyckades fly ut ur gettot tack vare hennes mamma och hur hon klarar sig undan nazisterna tack vare en polsk kvinna. Hania föddes 1934, i en judisk familj i Osweiecim (senare Auschwitz) i Polen. Hon räddades ut ur gettot och fick leva under falsk identitet hos en polsk familj. Hanias mamma överlevde Auschwitz och kom till Sverige med de vita bussarna och med hjälp av röda korset kunde Hania också komma till Sverige. Läs mer om Hania här.
I klippet ovan berättar Francesco om när en medfånge ingrep och räddade livet på honom när han blev sjuk i lägret i Gulag. Francesco Kovacs föddes 1929 i Ungern. Han gick med i partisanrörelsen som 16-åring men blev tillfångatagen av den Sovjetiska armén och deporterades till koncentrationsläger i Gulag. Han satt 9 år i läger och frigavs först efter Stalins död, 1953. Francesco kom till Sverige 1954. Läs mer om Francesco här.
I klippet ovan berättar Franciska om när hon blev förflyttad från Auschwitz till ett arbetsläger och om några bybors mod att hjälpa henne. Franciska Levy (kallas Mimmi) föddes 1928 i en judisk familj i Tjeckien. Hon bodde i tjeckiskt ghetto och satt i flera koncentrationsläger bl. a. Bergen-Belsen och Auschwitz. Franciska kom till Sverige via Danmark 1945. Läs mer om Franciska här.
I klippet ovan berättar Julia hur hon hjälpte en medfånge ut ur sjukbaracken när lägret bombades av de allierade och om hur fångarna skyddar en vakt de tyckte om vid befrielsen. Julia Lentini föddes 1926 i en romsk familj i Tyskland. Julia och hennes familj hamnade i koncentrationsläger, ett av dem var Auschwitz. Hon överlevde och gifte sig med en amerikansk soldat. Julia flyttade till USA 1946. Läs mer om Julia här.
Övning A
Vad är det som gör vissa personer till sådana som ingriper för att hjälpa andra? (Gruppdiskussion)
Be eleverna att i grupp diskutera vittnesmålen där det berättas om människor som på olika sätt valde att ingripa. Vad tror de att det var som fick dem att ingripa och hjälpa andra människor.
Vidare kan eleverna diskutera och analysera vad det är som gör att vissa personer överger sin roll som åskådare och ingriper för att hjälpa andra människor. I listan nedan finns förslag på möjliga orsaker. Låt grupperna rangordna orsakerna efter betydelse och sedan redovisa sina tankar inför de andra grupperna i klassen.
- Personens bakgrund. Till exempel personens familjesituation, ekonomi, etc.
- Personliga egenskaper. Till exempel personens självkänsla, utseende, fysiska förmåga, etc.
- Personens uppfostran.
- Skolan som personen går i.
- Personen har en medfödd impuls att ingripa.
- Personen är populär och har många vänner.
- Personen tänker inte på konsekvenserna.
- Personen tycker om att få uppmärksamhet.
- Personen lockas av äran.
- Strukturer i samhället gör det möjligt att ingripa.
- Eget alternativ.
I tillägg kan eleverna även få fundera över om en lag skulle leda till att fler personer väljer att ingripa. En del politiker vill t.ex. införa en civilkuragelag. Låt eleverna undersöka vad lagen i korthet skulle innebära och vilka synpunkter som har lagts fram såväl för som emot ett sådant förslag.
Eleverna kan sedan i helklass diskutera:
- Anser du att en sådan lag bör införas eller inte? Motivera din åsikt.
- Skulle den bidra till att fler började ingripa och hjälpa andra människor? Motivera din åsikt.
Övning B
Att hjälpa andra i sin omgivning. (Argumenterande tal)
Personer som väljer att ingripa och hjälpa andra kan även finnas i vår omgivning. Det kan exempelvis vara fritidsledaren, busschauffören eller mormor som har vågat bryta en norm för att hjälpa någon annan.
Låt eleverna få ge egna exempel på personer som har hjälpt andra. Det kan antingen vara någon de känner eller en person de har hört talas om. Varje elev förbereder sedan ett argumenterande tal där eleven muntligt berättar på vilket sätt hen tycker att den valda personen är en sådan person som ingriper och hjälper andra.
Eleverna kan även koppla sin argumentation till de orsaker som diskuterades i övningen innan.
Övning C
Agerapriset. (Diskussion och/eller skrivövning)
Agerapriset är ett pris som tilldelas en person som vågar ingripa och agera för sina medmänniskor. Initiativtagare till priset är Stöldskyddsföreningen, TV3:s program Efterlyst samt tidningen Metro. En av jurymedlemmarna är den svenska schlagervinnaren Loreen som vågade träffa oppositionella och diskutera orättvisor i Azerbajdzjan under Eurovision Song Contest 2012.
Låt eleverna undersöka, diskutera och eventuellt även skriva ned svar på följande frågor:
- Vad är Agerapriset? Vilka står bakom det och varför tillkom priset?
- Vem fick priset förra året och varför?
- Är det viktigt och bra att ha ett sådant pris? Motivera din åsikt.
- Om du anser att det är viktigt, vem tycker du borde få årets Agerapris? Skriv ned en tydlig motivering till din nominering.
Uppgiften kan avslutas med att klassen får rösta fram en egen Agerapristagare.